Nu har jag och M varit och städat nästan hela min lilla
lägenhet för att den ska vara klar när tjejen som ska
hyra den kan flytta in på tisdag, känns jätte kul.
Nu är vi sambos på riktigt känns det som, lovely!

Fått grejerna som pappa köpte åt oss på IKEA också
så imorgon blir det knep och knåp för att fixa det
imorgon, måste få upp dvd-hyllan och filmerna imorn.
Plus min rosa-glittrig pimpade spegel som han även
köpte. Den ska stå på min byrå i sovrummet hade
jag tänkt men får se om den passar in där.
Men idag så är det ingenting mer som ska fixas
för gud vad jag är trött efter denna dagen, så nu
blir det tv och dator tills jag ska sova   ^^

Nu har jag suttit i 40 minuter o väntat på att Photoshop
ska installeras och det går inte ens framåt! Jag blir så
jäkla irriterad för måste använda det i skoluppgiften för
jag kan verkligen inte med paint, jäkla skit!
Varför är alltid söndag sån irritationsdag?

Ser fram emot imorgon jätte mycket, ska shoppa genom pappa som ska åka till IKEA i Kalmar  =)
IKEA är speciellt för mig av någon anledning, känner mig så vuxen.

Jag insåg väldigt tidigt att det var något "fel" på mig,
på min familj och alla relationer som jag hade i livet.
Det fanns väldigt lite äkta och jag visste nog aldrig
vad kärlek var, eller hur det kändes att få en riktig kram
förrän jag var 12 och min kompis dog. Jag kommer ihåg
att jag, mormor, mamma & min morbror var hos släktingar
i Motala just den veckan när vi alla fick reda på det.
Eller mamma hade läst det i tidningen samma måndag som
vi skulle åka och bestämde sig för att inte berätta för mig
bara för att hon inte ville förstöra min semester. Så hon
berättade för mig samma dag som begravningen var,
på torsdagen under den veckan. Jag har nog aldrig känt
mig så handlingsförlamad och sviken - hur kunde hon inte
berätta för mig så jag fick en ärlig chans att vara med
på hennes minnesstund? Är det rätt att bestämma något
sådant åt en 12-åring? Hade inte jag rätt att bestämma
det själv? Jag hade likaväl kunnat stanna hemma hos pappa.
Men i vilket fall som helst, jag kommer ihåg att jag kom in
genom dörren till den lilla stugan som vi bodde i och mormor
förstår direkt att mamma har berättat och hon tar mig i famnen
och kramar mig så ärligt och äkta som jag aldrig har känt förut.
Min mormor och min farmor har alltid varit min trygga punkt i
livet och jag vet faktiskt inte vad jag ska göra när de inte finns
där längre. Jag bara ber om att jag har en annan stabil punkt
i kärleken och med M när väl det händer.

Men åter till poängen, hur det än är så lärde jag mig aldrig om
kärlek i min familj då det materiella nästan alltid har tagit över.
Det är så dys som jag har vuxit upp, med en mamma som tvingats
jobba enormt för att vi skulle överleva och en pappa som varit
väldigt distanserad med jobb och övriga nöjen. Men på något sätt
så hittade jag dit själv, jag hittade kärlek i en speciell vän som
gett mig så enormt mycket - han har alltid känt mig bättre än vad
jag själv har gjort. Han har varit ett enormt stöd genom nästan
halva mitt liv och faktiskt älskat mig trots att jag själv aldrig gjort
det och jag kan ärligt säga att han har räddat mitt liv många
gånger trots att han nog aldrig har förstått det själv. Jag blir
glad av alla minnen som jag tänker på nästan dagligen, det
är en sån stor del av mig och jag kommer aldrig glömma det -
jag är glad över att jag har haft chansen att känna och dela
mitt liv med en sån människa under så många år.

Jag är tacksam över mitt liv trots alla motgångar och alla
människor som jag har träffat under vägen. Jag har tur som
har fått en ny chans till ett bra liv efter den branta vägen
rakt åt helvetet som jag vandrade för 2 år sedan. Jag har
kommit lång väg och på tisdag (den 30/3) är det ett år
sedan jag gick på mitt sista möte i efterbehandlingen.

Jag tackar min lycklig stjärna över att jag fått styrkan
att dra mig upp till ytan och att jag fick hjälp med att
acceptera mitt förflutna. Jag är tacksam över att jag
fick chansen att växa upp och hittade en massa härliga
människor (och vänner) på vägen.   ♥

Vilken härlig kväll det var igår, kom hem till Linn tidigt och vi högg in
i hennes nya spel till Wii'et. Hon hade varit iväg och köpt Wii Boogie
så vi dansade och sjöng hela kvällen nästan - sk*t kul och riktigt
underhållande! Blev lite sugen på att köpa ett själv men M vill inte..













Blev att åka in till stan tidigt för att träffa Martin och han kompis för
att gå och äta lite onyttig mat - snällt av honom att dela med sig till mig.
Sen bestämde vi oss för att faktiskt gå in på Harry's och kolla upp vad
det var för ställe, precis öppnat nästan ju så var jätte mycket roligt folk.
Träffade en gammal kompis som jag nog inte har träffat på säkert 4 år
eller något, inte alls avundsjuk på honom nej - han berättade att han
varit utomlands i några år och var hemma nu några dagar innan han
åkte vidare till Cypern! Jag vill också åka utomlands till värmen, speciellt
nu när jag sitter och tittar ut genom fönstret och ser den helt igenkorkade
gråa himlen och regnet som hänger i luften. Nej men det var en rolig och
lyckad kväll trots att mina klackar höll på att ta död på mig under
promenaden hem.. Får lära mig att lägga in en sula till nästa gång.  =)

Nu sitter jag här halvsminkad men färdig klädd och väntar på att
pappa ska hämta mig och maten och sen köra oss båda bort till Linn.

Har mina snygga nya nitringar från Lindex och mina nya (gåvo)öronhängen från Frozza.se.

Kommer en massa bilder imorgon för nu måste jag gå.
Ha en bra kväll  =)

Jag kan inte förklara hur chockad jag blir varje gång brevbäraren ringer
på dörren, vilket har blivit väldigt mycket nu sedan jag flyttade hit  ^^
Har fått en överraskning i posten nästan varje dag faktiskt. Idag var det
två paket - ett från Nelly och ett litet i vitt kuvert som såg lite konstigt ut.


Paketet från Nelly som var en onödigt stor påse till väldigt små saker.

Jag har haft problem med firefox senaste tiden och h*lvete
vad förbannad jag blir nu, precis när jag skulle trycka på
knappen för att lämna in provet så hänger det sig och jag
får bara snällt stänga ner allt och slänga mig på telefonen
för att få tag i läraren. Som självklart inte svarar i telefon..
Suck vad jag blir trött, jag orkar inte idag - jag är så trött!!

God morgon!

Nu sitter jag här ännu en tidig morgon och bara väntar på att tiden ska gå, prick kl 8 ska jag börja med det första delprovet i Rehab/Hab så det blir klart lite tidigt. För sen ska jag börja med en massa förberedelser inför ikväll, ska hem till Linn för lite tjejkväll med Wii.

Men nu ska jag sätta mig och göra mitt prov.

Överraskningen blev positivt mottagen, var bara för honom att kliva
innanför dörren och sen sätta sig till bords där det serverades våfflor.
Inte alla som har sån lyx - eller har ni det i vardagen?




Sen så kom nästa positiva överraskning, & gud vad kul det kommer bli,
fast det får jag inte berätta men ni kommer få reda på det någongång
fram till december, maybe. Bara några få månader kvar och det ska
bli kul att se hur livet kan ändras bara sådär helt plötsligt   =)

Nu sitter jag helt uppspeedad i datastolen och väntar på att M ska
komma hem från jobbet så jag kan få ge honom hans överraskning.
Inget stort men det är väl tanken som räknas?

Nu har jag äntligen kommit hem och slagit mig ner i soffan
efter en lång dag på stan, först tandläkaren och sen affärer.

Gick direkt från tandläkaren (läs tortyren) till Lindex för att
leta efter jeans idag med, men hittade inga snygga men
hittade däremot dessa super snygga på barnavdelningen  ^^

Nu vill jag bara har sommar & sol med solglasögon, sandaler, små väskor och glas.

Rosa jeans - barnavdelningen Lindex - 249:-

God morgon allihop!

Visst är det en härlig dag..?
Solen håller på och spricka igenom molnen och jag ska snart till tandläkaren..
Nej det är ingen speciellt härlig dag - jag hatar att gå till tandläkaren.
Jag har nog ingen större skräck än det, eller jo spindlar och småkryp är nog
värre, men inte ens att gå till doktorn och ta spruta är lite hemskt som att gå
till tandläkaren. Jäkla sk*t att vakna till en torsdagsmorgon.

Efter att M & jag hade gått fram och tillbaka till Biljarden för att lämna tillbaka filmerna som vi hyrde i lördags - Zombieland & Orphan - så gick vi och köpte kanelbullar och slog oss ner i soffan för att mysa. Filmerna är förresten att rekommendera, verkligen Orphan för den var riktigt bra. En thriller som är nästan 2 timmar lång och som jag inte tröttnar på utan håller jämn nivå och en liten twist på slutet är my cup of tea.