funderingar ♥
Jag hatar att tvivla på mig själv, speciellt på mina kunskaper.
Förra kursen som jag läste var Pedagogisk ledarskap på distans och jag kan väl
säga att jag inte direkt var speciellt intresserad av det utan läste den mest för att
få ett betyg. Men eftersom jag inte var intresserad så hade jag väldigt svårt för
att ta till mig grejerna, eller iallafall de många olika begreppen - jag kan helt
enkelt inte få isär det. Det gjorde att jag inte direkt fick ett jätte bra betyg, men
jag fick G så jag fick iallafall ett betyg men nu när jag sitter här och ska ringa till
läraren för att ha mitt betygsamtal så är jag skit rädd - jag har nästan hjärtklappning.
Jag förstår inte varför jag tvivlar på mig själv, det är inte hela världen att det bara
blev ett G, eller hur? Men samtidigt så är jag väldigt stolt över mig själv för när jag
gick på gymnasiet så hade jag väldigt låga krav så då satte jag mitt mål på ett G
bara för att inte bli besviken och nu har jag satt mitt mål på MVG istället, blir inte
besviken om jag får VG men blir riktigt ledsen (på mig själv) när jag får ett G.
Nu är min fråga, är det bra att ha höga krav och bli besviken eller
är det bättre att ha låga krav och bli överraskad när det går bättre?
Edit: Efter mycket om och men fick jag tag i läraren och fick veta att jag ändå fick ett VG i slutbetyg!
Kommentarer
Trackback
